Västra skolan
Vid staden Jakobstads utrymmesförvaltning pågår Västra skolans byggprojekt, som omfattar byggandet av en ny svenskspråkig lågstadieskola på Bonäsgatan 10–12, 68600 Jakobstad.
Västra skolan är en sammanslagning av två lågstadieskolor samt förskolan. Ledord för skolan är ”starka tillsammans”. För eleverna har det närliggande lekområdet med bergig natur varit en viktig del av deras skoldag.
Byggnadens huvudsakliga användare är årskurserna 1–5 inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken (förskoleundervisning). Utrymmena är planerade för 170 elever (inklusive förskoleundervisningen). Antalet anställda är sammanlagt cirka 40 personer.
Parkering och gårdplan
Föräldrarnas parkerings- och avlämningsplatser samt skolpersonalens parkeringsplatser (30 st) placeras på den södra delen av tomten, längs den västra ringvägen. Föräldrarnas parkerings- och avlämningsplatser för förskolan (11 st) samt LE-platser placeras på tomtens norra sida, längs Bonäsgatan. Grönytorna på tomtens östra och västra sidor bevaras och restaureras genom landskapsvårdsåtgärder. Det skogsområde med klippor som finns på den västra sidan bevaras och integreras som en del av skolans tomt.
Byggnad
Byggnaden är två våningar hög med en stomme av betong. Fasaderna är byggda av trä, tegel och rappning. För ytmaterialen inomhus prioriteras naturliga material som trä. På första våningen finns kök och serveringslinjer, matsal, gymnastiksal, musikklass, teknisk slöjd och klassrum för förskolan och grundutbildningens årskurs 1–2, samt lokaler för skolhälsovård och elevvård. På andra våningen finns personalens arbets-, paus- och sociala utrymmen, slöjdklassrum, klassrum för årskurs 3–5 samt lokaler för specialundervisning och smågruppsundervisning. Skolan är en skofri byggnad.
Tidsplan
Arkitektplanerna har utformats av Arkitektbyrån LAAJA Arkkitehdit Oy, som också har varit huvudplanerare för projektet. Sweco Finland Oy har ansvarat för konstruktionsteknisk planering, Polypoint Oy för VVS-planering och Polypoint Oy för elplanering.
Byggarbetet med nybyggnaden är planerat att starta i mars 2025 och beräknas vara klart i juni 2026, så att lokalerna kan tas i bruk för undervisning i augusti 2026.
Bonäs-Vestersundsby skola
Bonäs-Vestersundsby skola är belägen i staden Jakobstads västra del, en bit utanför stadskärnan. Närheten till natur och skog ger en lantlig och trivsam inramning.
Vestersundsby skola och barackerna på skoltomten fungerar som tillfälliga lokaler under byggtiden.
Skolans historia
Den tidigare skolan, Bonäs skola, byggdes som en tillfällig barackskola i början på 70-talet men kom att användas av årskurs 1-6 i 50 år.
På grund av minskande elevunderlag och byggnadens höga ålder flyttade Bonäs skolas elever till Vestersundsby skola, som ligger naturnära, cirka 1 km norrut.
Den nya skolan är en sammanslagning av den låga elementskolan Bonäs skola och byskolan, Vestersundsby skola, som funnits i 1½ vånings träbyggnader från 1910-talet. Bonäs skola revs 2023 och den nya skolan byggs på tidigare Bonäs skolas tomt.
Området
Västermalm, där den nya skolan byggs, är en stadsdel som uppstod under 50-60-talet. Området ligger 1 km från Jakobstads centrum. Centrum ligger i nordostlig riktning, i motsatt riktning finns bostadsområdet Bonäs samt mindre skogspartier med motionsleder. Förbi skolområdet rinner en djup grävd bäck som på vårarna flödar friskt men under sommaren blir en mindre rännil. Naturen i skolans närhet är ganska flack, tidigare ängsmark, med inslag av bergiga skogspartier. Området tangerar ett grönt stråk som sträcker sig från stadens centrum mot skogarna kring Fäboda.
De flesta barnen i den nya skolan kommer från de närliggande och mera perifert liggande bostadsområdena med mestadels egnahemshus:
- Vestersundsby och Kisor, med gamla anor men även ultramoderna egnehemshus, var ända till 1950-talet en del av Pedersöre kommun och har fortfarande prägel av bysamhälle.
- Västanpå, ett småhus område från 1920-talet, med tätt byggda, små bostadshus i två våningar
- Västermalm, ett enhetligt småhusområde som bebyggts mellan 1950 och 1970.
- Bonäs och Baggholmen, småhusområde från 1970- – 1990-tal
- Björnviken, småhusområde från 1990- – 2010-tal
Alla områden har en relativt blandad befolkningsstruktur både vad gäller ålder, språk och social grupp. Befolkningen är i dagens läge till stor del av finskt ursprung, men inflyttningen av människor med annat ursprung tilltar även i denna del av staden.
Bonäs historia
Skolområdet där den nya skolan ska byggas ligger norr om Bonäs prästgård som varit belägen här sedan slutet av 1760-talet. Skolområdet var på den tiden stadens borgares åkrar, ängar och skog. I närheten har också Pinnonäs gård varit belägen.
På Pinnonäs gård, nordväst om Pedersöre kyrka, i närhet av Nynäsbacken bodde den Fordellska släkten. De var en köpmans- och borgaresläkt i Österbotten som var verksamma i området främst före Jakobstad grundades år 1652. Hans Knutsson Fordell, som dog 1571 var fogde och under vissa tider häradshövding i Österbotten. Han bodde på Pinnonäs gård fram till 1556, då gården gjordes till huvudsäte för kungsladugården. Han löste in Pinnonäs 1564 och sedan bodde släkten på gården som småningom började kallas Fordellsgården.
Pinnonäs ägor var stora och den nya Bonäs skola är placerad på före detta Pinnonäs ägor, som senare blev borgarnas marker. Den gamla Bonäs skola som byggdes på 1970-talet var en tillfällig lösning på behovet av skolfastigheter.