I Finland tar kommunernas miljö- och hälsomyndigheterna årligen emot tiotals eller till och med hundratals klagomål om rökolägenheter till följd av småskalig vedeldning. Myndigheten är tvungen att avväga, det är obestridligt att rök medför hälso- och trivselolägenheter, men å andra sidan är korrekt vedeldning i en fungerande och underhållen eldstad i regel tillåten. De frågor som ska övervägas är skyldigheten att tåla, tröskel för ingripande och ofta också god sed och hänsyn till andra. Många fall av rökolägenheter löses genom att diskutera och höra de olika parterna. Fall av rökolägenheter som drivs ända till förvaltningstvång är sällsynta, men även sådana förekommer då och då.
Förbränning ger alltid upphov till utsläpp, även om förbränningen är fullständig. När ved brinner omvandlas det fasta trämaterial nästan helt till osynliga gaser och små partiklar och endast en liten del av veden blir kvar som synligt material i asklådan och rökkanalerna. Det går att påverka utsläppen från eldstäderna i betydande grad, men det stora antalet faktorer som inverkar gör det utmanande. Faktorerna kan grovt indelas i fyra huvudfaktorer: användare, yttre omständigheter, bränsle och förbränningsapparat. De olika faktorerna har också samband med varandra.
Var och en kan påverka utsläppen genom att påverka förbränningen. Det kan du göra genom att använda torr och ren ved, rengöra eldstaden från aska, kontrollera så att eldstaden får tillräckligt med luft och sota regelbundet enligt gällande lagstiftning.
Helsingforsregionens miljötjänster har tagit fram en guide för ren vedeldning. I guiden finns bl.a. en minneslista för vedeldaren som beskriver de viktigaste aspekterna vid vedeldning:
För mer information läs Miljövårdsbyråns allmänna information om vedeldning.
Verktyg för utredning och bedömning av rökolägenhet
Ofullständig förbränning kan orsaka hälso- och trivselolägenheter som kan upplevas till olika grad från fall till fall. Vid utredning av en rökolägenhetssituation kan man ta hjälp av Miljöministeriets bedömningsmatris för bedömning av betydelsen av rökolägenhet (tabell 2), uppföljningsdagbok för rökolägenhet och utredningsblankett om uppvärmning och vedeldning.
Tillvägagångssätt om man upplever kraftiga rökolägenheter
- Fyll i uppföljningsdagboken under ca. en månads tid
- Kontakta Miljövårdsbyrån eller Miljöhälsan Kallan för mer information. Miljövårdsbyrån ansvarar för utomhusluften och Miljöhälsan Kallan för inomhusluften. Ofta förekommer olägenheter både ute och inne. Miljövårdsbyrån och Miljöhälsan Kallan genomför en inspektion utifrån underlaget i uppföljningsdagboken. Dagboken och inspektionen behövs för att kunna bekräfta rökolägenhet som behöver åtgärdas.
