Stora Lysarholmen är en ö belägen i den nordöstra delen av Jakobstad. Projektområdet finns i mitten av Stora Lysarholmen och utgörs av en gammal jordbrukslägenhet, kallad Lysarholmstorpet, som sedan år 1953 är i staden Jakobstads ägo. Området på totalt 24,62 ha består av den gamla gårdsgruppen, ängs- och åkermark samt omkringliggande skog. Skogen kan karaktäriseras som en mogen barrträdsdominerad frisk moskog, som klassas som sårbar naturtyp. Gårdsgruppen och ett flertal stengärdsgårdar vittnar om områdets kulturhistoriska värden.
Området är i mångsidig men småskalig användning omfattande bland annat koloniodling, lägerverksamhet och rekreation. En mindre del av åkermarken arrenderas sedan år 1984 ut som odlingslotter till stadens invånare. Gårdsfastigheten hyrs av föreningen Parasta Lapsille r.y. som årligen ordnar dagsläger för barn i juni månad. Stigar i skogen vittnar om att området används i rekreationssyfte.
Mål
Projekt Stora Lysarholmen pågick under åren 2023-24 och finansierades främst av livsmiljöprogrammet Helmi, vars mål är att stärka den biologiska mångfalden i Finland. Projektets målsättning är att återställa och upprätthålla livsmiljön i vårdbiotopen på Stora Lysarholmen. Den öppna kulturmarken med dess natur- och landskapsvärden bevaras. Vårdbiotopen tillsammans med den gamla naturskogen, gårdsgruppen och koloniodlingen bildar en stark helhet för biologisk mångfald, rekreation och utbildning.
Åtgärder
Projektet inleddes med en naturvärdesinventering våren/sommaren 2023. Inventeringen visade på förekomst av olika ängsväxter (bl.a. gulvial, hundäxing och humleblomster), både skogsfåglar (som kungsfågel och den nära hotade nötskrikan) och fåglar som föredrar öppna ytor (som lövsångare och den starkt hotade grönfinken) samt övrig fauna (så som rådjur och skogs- och fälthare). Stora Lysarholmen är även ett av de viktigaste förekomstområdena för flygekorre i Jakobstadsregionen. Under naturinventeringen påträffades ett flertal olika revir, och det finns troligen över 10 individer i området.
Under projektets gång har sly och buskar som tagit ängsmarken röjts och en del träd har gallrats. Det här har lett till öppnare ängar och bättre betesmark, samt att de kulturhistoriskt värdefulla stengärdesgårdarna frilagts. En del träd sparades som boplats för fåglar, för att ge skugga åt betesdjuren och för att skapa en vacker landskasbild. Då röjningsarbetet blev klart byggdes hagar för bete med får och höglandsboskap. Till fårhagen byggdes två grindar med automatisk stängningsfunktion för att möjliggöra passage till skogsstigarna. Bete med höglandsboskap inleddes sensommaren 2024 och fårbete inleds år 2025.
Under sommaren 2024 ordnade miljövårdsbyrån ett evenemang med Jakobstadsnejdens Natur rf. för Parasta Lapsille, under vilket fågel- och flygekorreholkar spikades ihop och insektshotell borrades. Dessa placerades sedan ut i området. JNN sponsorerade projektet med 15 fågelholkar och 6 insektshotell.
I fortsättningen kommer ängsmarken att skötas huvudsakligen genom bete med får och höglandsboskap. Småskaliga röjningar kommer att göras vid behov. Taack vare dessa skötselåtgärder kommer områdets biologiska mångald och kulturhistoriska värde att bevaras även i framtiden.
Kontakta oss
