Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladan är belägna i sydöstra delen av Jakobstad, ca. 1,5–3 km från Jakobstads centrum. Sandsundsfjärden, som Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladan utmynnar i, har ett mycket rikligt bestånd av häckande fåglar och är utsett som FINIBA-område (Finnish Important Bird and Biodiversity Area). Sandsundsfjärden ingår i Natura 2000-nätverket på grund av de förekommande naturtyperna som främjar fågelbeståndet. Lövblomsfladan är också ett FINIBA-område. Samtliga tre flador med omgivande natur är viktiga områden där framförallt fåglar kan hitta boplats och föda.
Fladornas närhet till Jakobstads centrum möjliggör rekreation (t.ex. fågelskådning) i naturområden som är lättillgängliga utan behov av fordon. Fladorna utgör även en god miljö i undervisningssyfte; t.ex. fågelskådning, inventering av växter och vattenprovtagning, i och med närheten till skolor och centrum. I den regionala klimatstrategin för Jakobstadsregionen vill man minska på koldioxidutsläppen, vilket visar på betydelsen av att bevara och skydda lättillgängliga naturområden i närheten av centrum.
Under åren 2023-24 har ett projekt vid Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladorna pågått. Med hjälp av finansiering från livsmiljöprogrammet Helmi har miljövårdsbyrån låtit utföra naturvärdesinventeringar och undersökningar samt åtgärder för att förbättra livsmiljön och restaurera fågelvattnen under projekttiden. Här kan du läsa slutrapporten för projektet.
Mål
Målsättningen med naturundersökningarna och åtgärderna inom projektet har varit att stärka den biologiska mångfalden och förbättra livsmiljöerna för häckande fåglar och andra organismer samt att öppna upp eventuella vandringshinder för fisk. Resultaten från naturundersökningarna har fungerat som ett verktyg i planeringen av åtgärder under projekttiden samt som underlag för fortsatt skötsel och uppföljning av områdena efter projekttiden.
Naturvärdesinventeringar och undersökningar
Under projektets gång har inventering av fåglar, vandringshinder för fisk, vatten- och strandvegetation samt åkergroda och sländor, samt undersökningar av ryggradslösa vattendjur och bottenfauna, sediment och vattenkvalitet gjorts. Syftet med de här inventeringarna och undersökningarna är att få mer kunskap om fladorna som livsmiljö för att bättre kunna planera åtgärderna inom projektet.
Undersökningen av vattenkvalitet i fladorna och Harpholmssundet utfördes under maj-oktober 2023. Resultaten visar att vattendragen främst belastas av näringsämnen. Baserat på fosfor- och kvävehalterna kan dessa klassificeras som eutrofa eller mycket eutrofa. Undersökningen av alkalinitet visade på god buffertförmåga i samtliga vattensystem. Belastningen av kemiskt syreförbrukande ämnen (CODMn) var hög, framförallt i Markusholmsfladan och Harpholmssundet. Höga halter av järn uppmättes i fladorna och särskilt i Harpholmssundet. Samtliga flador och Harpholmssundet är recipient för dagvatten från flera områden i Jakobstad, något som enligt undersökningsresultaten påverkar vattenkvaliteten i de undersökta vattendragen.
Fågelinventeringen utfördes under maj-juli 2023. Resultaten visar på liknande artmångfald och antal arter i samtliga tre flador och deras närmiljö. I Lövblomsfladan häckade nästan dubbelt fler arter (32 st.) jämfört med Permo- (18 st.) och Markusholmsfladan (19 st.). Både gräsand och sothöna fick fram ungar i samtliga tre flador. Detta visar på vikten av fladornas betydelse som häckningslokal, speciellt för sothöna som är en starkt hotad art i Finland. Utöver gräsand och sothöna konstaterades inga kullar av andra häckande andfåglar såsom bläsand, knipa och kricka.
Inventeringen av vatten- och strandvegetation utfördes under maj-september 2023. Resultaten visar på ett stort antal kärlväxter vid alla flador (minst 135 arter i Permofladan, minst 142 arter i Lövblomsfladan, minst 152 arter i Markusholmsfladan och 97 arter längs Harpholmssundet). Den värdefullaste floran och vegetationen påvisades vid strandområdena. Lövblomsfladan omges av den starkt hotade naturtypen klibbalskärr och den särskilt viktiga livsmiljön örtkärr, något som inverkar på den stora artrikedomen både bland växtlighet och djurliv på området. Överlag visar resultaten från inventeringen vid samtliga tre flador på en flora som trivs i näringsrika miljöer, vilket tyder på en hög intern näringsbelastning.
Inventeringen av åkergroda och sländor utfördes i maj, juni och augusti 2023. Resultaten från inventeringarna visar att det förekommer spelande åkergrodor vid Permo- och Lövblomsfladan, samt i diket mellan Markusholms- och Lövblomsfladan. Högst antal spelande åkergrodor (ca. 25 st.) noterades i Lövblomsfladan. Trollsländor förekommer vid samtliga tre flador, med störst förekomst vid Permofladan. Sammanlagt påträffades 11 olika sländearter vid inventeringen, bl.a. guldtrollslända, större rödögonflickslända, brun mosaikslända och tegelröd ängstrollslända.
Undersökningen av ryggradslösa djur och bottenfauna utfördes i september 2023. Enligt resultaten är de vanligast förekommande arterna i Lövblomsfladan hoppkräftor, fjädermyggor och dagsländor. I Permofladan förekom främst hinnkräftor och hoppkräftor, men även vattengråsuggor, dagsländor av Cloeon-släktet, fårborstmaskar, fjädermygglarver, nässeldjur, vattenspindel och ärtmussla observerades.
Undersökningen av sediment, som utfördes i oktober 2023, visade att sedimenten i fladorna huvudsakligen består av svart lerig silt. Sedimenten i var svavelrika, men koncentrationerna av föroreningar var låga. Den totala svavelhalten indikerade att sedimenten i alla flador hade en hög försurningspotential, men å andra sidan kan den höga halten av organiskt material ha en buffrande effekt.
Inventeringen av vandringshinder för fisk gjordes i oktober 2023. Resultaten från inventeringen visar att fisk kan vandra hindersfritt upp till Markusholmsfladan, men från Markusholmsfladans inloppskanal upp till Permofladan observerades objekt som eventuellt utgör vandringhinder i nuläget samt objekt som med tiden troligen kan bli vandringshinder. Dessa objekt var bl.a. igenväxta områden, vindfällen, avfall (plåttunna) och regleringsdamm.
Undersökning av lekfiskbestånd och yngelproduktion genomfördes i april-maj 2024. Undersökningen visade att lekvandrande fisk steg upp i hela fladasystemet ända upp till Permofladan. Även fiskyngel förekom i samtliga flador. Störst mängd lekvandrande fisk och flest arter (abborre, mört, gädda, björkna, braxen och id) påvisades i fångsten nedströms Markusholmsfladan. Yngelproduktionen var högst i Markusholmsfladan.
Åtgärder
Den lokala jaktföreningen Kyrkoby JF har jagat mårdhund och mink kring fladorna. De här arterna är främmande djurarter som inte hör till vår naturliga fauna. Mårdhund och mink äter bland annat fåglar och fågelägg och utgör därmed ett starkt hot mot fåglar som bygger sina bon på marken, såsom andfåglar.
I fladorna har häckningsmöjligheterna för främst andfåglar förbättrats genom utplacering av andtuber (2 st. per flada) och sjöfågelflottar (3 st. per flada) i Permo- och Lövblomsfladan för att förbättra häckningsmöjligheterna för andfåglar och som skydd för häckande fåglar mot predation av mårdhund och mink.
