Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladan är belägna i sydöstra delen av Jakobstad, ca. 1,5–3 km från Jakobstads centrum. Sandsundsfjärden, som Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladan utmynnar i, har ett mycket rikligt bestånd av häckande fåglar och är utsett som FINIBA-område (Finnish Important Bird and Biodiversity Area). Sandsundsfjärden ingår i Natura 2000-nätverket på grund av de förekommande naturtyperna som främjar fågelbeståndet. Lövblomsfladan är också ett FINIBA-område. Samtliga tre flador med omgivande natur är viktiga områden där framförallt fåglar kan hitta boplats och föda.
Fladornas närhet till Jakobstads centrum möjliggör rekreation (t.ex. fågelskådning) i naturområden som är lättillgängliga utan behov av fordon. Fladorna utgör även en god miljö i undervisningssyfte; t.ex. fågelskådning, inventering av växter och vattenprovtagning, i och med närheten till skolor och centrum. I den regionala klimatstrategin för Jakobstadsregionen vill man minska på koldioxidutsläppen, vilket visar på betydelsen av att bevara och skydda lättillgängliga naturområden i närheten av centrum.
Under åren 2022-2024 har ett projekt vid Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladorna pågått. Med hjälp av finansiering från livsmiljöprogrammet Helmi har miljövårdsbyrån låtit utföra naturvärdesinventeringar och undersökningar samt åtgärder för att förbättra livsmiljön och restaurera fågelvattnen under projekttiden.
Mål
Målsättningen med naturundersökningarna och åtgärderna inom projektet har varit att stärka den biologiska mångfalden och förbättra livsmiljöerna för häckande fåglar och andra organismer samt att öppna upp eventuella vandringshinder för fisk. Resultaten från naturundersökningarna har fungerat som ett verktyg i planeringen av åtgärder under projekttiden samt som underlag för fortsatt skötsel och uppföljning av områdena efter projekttiden.
Naturvärdesinventeringar och undersökningar
Naturvärdesinventeringar har inkluderat inventering av fåglar, vandringshinder för fisk, vatten- och strandvegetation samt åkergroda och sländor. Undersökningar av ryggradslösa vattendjur och bottenfauna, sediment och vattenkvalitet har gjorts. Syftet med de här inventeringarna och undersökningarna är att få mer kunskap om fladorna som livsmiljö och bättre kunna planera åtgärderna inom projektet.
Resultaten av fågelinventeringen visar på liknande artmångfald och antal arter i samtliga tre flador och deras närmiljö. Flest arter och flest antal hotade/klassade arter samt sjöfåglar påvisades i Permo- och Lövblomsfladan. Sothöna och gräsand häckar i alla tre flador. Sothöna räknas idag till en starkt hotad art.
Inventeringen av vandringshinder för fisk visar på att det fanns objekt som eventuellt kan utgöra vandringshinder från Markusholmsfladans inloppskanal upp till Permofladan. Objekten var exempelvis igenväxta områden, vindfällen, avfall (plåttunna) och regleringsdamm.
Inventeringen av vatten- och strandvegetation visar på ett stort antal kärlväxter vid alla flador. Den värdefullaste floran och vegetationen finns vid strandområdena. Lövblomsfladan omges av den starkt hotade naturtypen klibbalskärr och den särskilt viktiga livsmiljön örtkärr, något som inverkar på den stora artrikedomen både bland växtlighet och djurliv på området. Överlag visar resultaten från inventeringen vid alal tre flador på en flora som trivs i näringsrika miljöer, vilket tyder på en hög intern näringsbelastning.
Resultatet från inventeringen av åkergroda och sländor visar att det förekommer lekande åkergrodor vid Permo- och Lövblomsfladan, samt i diket mellan Markusholms- och Lövblomsfladan. Störst förekomst hittades vid Lövblomsfladan. Vid Permofladan förekommer även lekande vanliga grodor. Trollsländor förekommer vid samtliga tre flador, med störst förekomst vid Permofladan. Sammanlagt påträffades 11 olika sländearter vid inventeringen, bl.a. guldtrollslända, större rödögonflickslända, brun mosaikslända och tegelröd ängstrollslända.
Undersökningen av ryggradslösa djur och bottenfauna visar att de vanligast förekommande grupperna i alla tre flador är hoppkräftor, hinnkräftor, fjädermyggor och dagsländelarvar.
Undersökningen av sediment visar att sedimenten i fladorna huvudsakligen består av svart lerig gyttja. Sedimenten är svavelrika, men koncentrationerna av skadliga ämnen i dem är små. Baserat på den totala svavelhalten var sedimenten i alla flador starkt försurande, men det är troligt att den höga halten av organiskt material har en buffrande effekt.
Undersökningen av vattenkvalitet visar att fladorna främst belastas av näringsämnen. Samtliga tre flador är recipienter för dagvatten från flertalet områden i Jakobstad. Fladorna klassificeras som eutrofa eller mycket eutrofa baserat på halterna av fosfor och kväve. Ekologiska tillståndsklassificeringen resulterade i Dåligt tillstånd i samtliga flador på grund av de höga halterna av fosfor. Ekologiska tillståndet var något bättre baserat på kvävehalten; Måttligt tillstånd i Permo- och Lövblomsfladan och Otillfredsställande i Markusholmsfladan. Påverkan av den höga näringsämnesbelastningen syns mycket väl i samtliga flador genom en mycket riklig vattenväxtlighet. Syremättnaden i fladorna var generellt låg, något som troligen har en koppling till de höga uppmätta järnhalterna, eftersom järn frigörs från humuspartiklar vid låg syretillgång. Vattendjupet vid de djupaste områdena i Permo-, Lövbloms- och Markusholmsfladan är ca. 1-2 m.
Åtgärder
Den lokala jaktföreningen Kyrkoby JF har jagat mårdhund och mink kring fladorna. De här arterna är främmande djurarter som inte hör till vår naturliga fauna. Mårdhund och mink äter bland annat fåglar och fågelägg och utgör därmed ett starkt hot mot fåglar som bygger sina bon på marken, såsom andfåglar.
Åtgärder för att förbättra fiskens vandring kommer att genomföras (rensning och borttagning av vandringshinder) enligt resultaten från inventeringen av vandringshinder för fisk. I fladorna förbättras häckningsmöjligheterna för främst andfåglar genom att skapa vegetationsöar som skydd för häckande fåglar mot predation av rovfåglar. Andtuber har placerats ut i Permo- och Lövblomsfladan för att förbättra häckningsmöjligheterna för andfåglar.
Kontakta oss
