Invasiva växter har blivit ett globalt problem. Jord- och skogsbruksministeriet definierar invasiva främmande växter som växter som människan spridit till nya områden och som har negativa konsekvenser för ekonomin, miljön, människors hälsa och sociala aspekter. De har få eller inga naturliga fiender, vilket leder till att de kan tränga ut våra inhemska växter. Enligt lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter (1709/2015) har kommunerna skyldighet att bekämpa invasiva arter.
I Jakobstadsregionen är det främst blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) och jättebalsamin (Impatiens glandulifera) som orsakar problem, men även andra växter såsom parkslide (Reynoutria japonica), jätteloka (Heracleum mantegazzianum) och vresros (Rosa rugosa) förekommer och riskerar att spridas ifall de inte bekämpas.
Hot
Utbredning av invasiva växtarter är ett hot mot den biologiska mångfalden i naturen. Viktiga arter kan försvinna från områden där invasiva arter är konkurrenskraftiga och breder ut sig.
Blomsterlupinens rotknölar binder kväve från luften, vilket gör marken mera näringsrik. Det här gör att ängsväxter som trivs i en mera näringsfattig jordmån blir utkonkurrerade. Dessutom innehåller blomsterlupin den giftiga alkaloiden lupanin, som kan påverka humlornas reproduktion negativt. Även dagfjärilsfaunan påverkas, eftersom fjärilarna och fjärilslarverna ratar blomsterlupinen som föda.
Jättebalsaminen växer med ytliga rötter som inte binder jord. Det här kan leda till erosion vid vattendrag som jättebalsaminen erövrat. Jord som sköljs ut i vattendragen kan störa fisklek och utgöra ett hot för fiskyngel.
Både blomsterlupin och jättebalsamin kan bli höga, vilket skuggar andra växter och tränger ut dem.
Parkslide sprider sig genom sitt rotsystem, som kan växa upp till 3 meter djupt och 5-6 meter brett. På grund av att bestånden ofta växer högt och tätt och sprids snabbt, tränger de enkelt undan annan växtlighet. Förekomster vid vattendrag kan leda till ökad erosion, vilket i sin tur bidrar till att jord sköljs ut i vattendrag och utgör ett hot för fisklek och fiskyngel.
Jättelokan växer högt och tränger ut annan växtlighet. Den utgör även en hälsorisk, eftersom dess växtsaft kan orsaka allvarliga hudskador i form av blåsor och långsamt läkande sår. Känsliga personer kan få andnöd och allergiska symptom nära växtbestånd.
Vresrosen sprids via rotsystemet och kan bilda ogenomträngliga snår som konkurrerar ut all annan växtlighet. I strandmark där vresrosen etablerat sig har förhöjda halter kväve och fosfor noterats.
PIA – Projekt Invasiva Arter 2022-2024
Under åren 2022-2024 pågick ett samarbetsprojekt i de fem kommunerna i Jakobstadsregionen. Syftet med projekt PIA var att bekämpa invasiva växtarter, speciellt områden som är viktiga för den biologiska mångfalden (så som naturskyddsområden, vårdbiotoper och lundar) och områden där det rör sig mycket människor. Inom projektet ville man hitta ett fungerande arbetssätt med kontinuerlig bekämpning som kan fortsätta även efter avslutat projekt. Ytterligare ett mål var att höja kunskapsnivån och öka kommuninvånarnas, föreningarnas och företagens delaktighet för att göra bekämpningsarbetet effektivt.
Arbetsmetoderna utfördes i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets hanteringsplan, dvs. genom att trimma ner, dra upp eller gräva upp växtligheten. Åtgärderna och metoderna för bekämpning utvecklades genom effektiv planering, uppföljning och optimerad röjning längs vägrenar. Förekomster och bekämpningsåtgärder fördes in i Finlands Artdatacenter.
Bekämpningsarbete har utförts varje sommar i samarbete med kommuninvånare och lokala föreningar genom att informera om nyttan med att bekämpa invasiva växter, uppmuntra till att bekämpa på egen mark och hänvisa till vissa områden som solo- eller föreningstalko-objekt. Containrar för uppsamling av växtavfall har ställts ut på lämpliga platser. I Jakobstad har containern funnits på Maria Malms parkering från juni till slutet av augusti.
Efter projektet
Innan projektet avslutades gjorde varje deltagande kommun upp varsin lista, i vilken prioriterade områden för bekämpning räknas upp. Genom att fokusera på de viktigaste områdena kan bekämpningen fortsätta även efter avslutat projekt. I Jakobstad prioriteras områden kring Permo- och Lövblomsfladan, Fäboda, Hällan och Gamla Hamn.
För att säkerställa nyttan med uppnådda resultat har det under projekttiden gjorts upp en regional handlingsplan utgående från erfarenheter från bekämpningsarbetet. Handlingsplanen innehåller förslag på hur bekämpningen kan utföras och vilka aspekter som behöver tas i beaktan. Den är skriven för kommunerna i Jakobstadsregionen, men även andra kommuner har tillgång till den och kan vid behov tillämpa de delar de önskar i bekämpningen av invasiva växter i sin kommun. Handlingsplanen uppdateras senast år 2030.
Även i fortsättningen uppmuntras invånare att bekämpa på sin egna mark och att delta i olika talkotillfällen. Håll koll på stadens sociala medier och på Aktuellt-sidan för mer info om när containern är utplacerad och var det ordnas talkon.
Kontakta oss
