Invasiva växter har blivit ett globalt problem. Jord- och skogsbruksministeriet definierar invasiva främmande växter som växter som människan spridit till nya områden och som har negativa konsekvenser för ekonomin, miljön, människors hälsa och sociala aspekter. De har få eller inga naturliga fiender, vilket leder till att de kan tränga ut våra inhemska växter. Enligt lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter (1709/2015) har kommunerna skyldighet att bekämpa invasiva arter.

I Jakobstadsregionen är det främst blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) och jättebalsamin (Impatiens glandulifera) som orsakar problem, men även andra växter såsom parkslide (Reynoutria japonica), jätteloka (Heracleum mantegazzianum) och vresros (Rosa rugosa) förekommer och riskerar att spridas ifall de inte bekämpas.

I Jakobstad kan man delta i bekämpningen av invasiva arter genom att bekämpa på egen gårdsplan (instruktioner), eller gå på bekämpningstalkon. Det är också fritt fram att exempelvis plocka lupiner från sidan av cykelvägen (men inte privat mark), bara man ser till att inte sprida frön. Växtavfall från bekämpningen kan sommartid föras till en container. 

Håll koll på stadens sociala medier och på Aktuellt-sidan för mer info om när containern är utplacerad och var det ordnas talkon. 

Hot

Utbredning av invasiva växtarter är ett hot mot den biologiska mångfalden i naturen. Viktiga arter kan försvinna från områden där invasiva arter är konkurrenskraftiga och breder ut sig.

Blomsterlupinens rotknölar binder kväve från luften, vilket gör marken mera näringsrik. Det här gör att ängsväxter som trivs i en mera näringsfattig jordmån blir utkonkurrerade. Dessutom innehåller blomsterlupin den giftiga alkaloiden lupanin, som kan påverka humlornas reproduktion negativt. Även dagfjärilsfaunan påverkas, eftersom fjärilarna och fjärilslarverna ratar blomsterlupinen som föda.

Jättebalsaminen växer med ytliga rötter som inte binder jord. Det här kan leda till erosion vid vattendrag som jättebalsaminen erövrat. Jord som sköljs ut i vattendragen kan störa fisklek och utgöra ett hot för fiskyngel.

Både blomsterlupin och jättebalsamin kan bli höga, vilket skuggar andra växter och tränger ut dem.

Parkslide sprider sig genom sitt rotsystem, som kan växa upp till 3 meter djupt och 5-6 meter brett. På grund av att bestånden ofta växer högt och tätt och sprids snabbt, tränger de enkelt undan annan växtlighet.  Rötterna kan även skada husgrunder. Förekomster vid vattendrag kan leda till ökad erosion, vilket i sin tur bidrar till att jord sköljs ut i vattendrag och utgör ett hot för fisklek och fiskyngel.

Jättelokan växer högt och tränger ut annan växtlighet. Den utgör även en hälsorisk, eftersom dess växtsaft kan orsaka allvarliga hudskador i form av blåsor och långsamt läkande sår. Känsliga personer kan få andnöd och allergiska symptom nära växtbestånd.

Vresrosen sprids via rotsystemet och kan bilda ogenomträngliga snår som konkurrerar ut all annan växtlighet. I strandmark där vresrosen etablerat sig har förhöjda halter kväve och fosfor noterats.