Skolträdgården i Jakobstad – En blomsteroas i norr
Skolträdgården är värd att besöka alla årstider.
Från maj till senhöst bjuder den ca 1,35 hektar stora Skolträdgården på ett växelspel där blomster i olika färger och former outtröttligt tar över efter varandra.
Skolträdgårdens historia
Apotekaren Victor Schauman (1822-1872) anlade år 1854 ett orangeri (växthus) och en handelsträdgård i Jakobstad. Hustrun Elise (1826-1914) fortsatte verksamheten efter sin mans död. Genom olika donationer under åren 1915-1919 överlät deras arvingar detta orangeri med ca 1 ha tillhörande mark och betydande penningmedel till staden Jakobstad på villkor att en skolträdgård skulle anläggas på platsen.
Enligt § 1 i reglementet från år 1918 för den Schaumanska skolträdgården skall den ”främja undervisningen i botanik vid Svenska Realläroverket och stadens skolor samt hos ortbefolkningen väcka och utveckla sinnet för växtvärldens skönhet, under och nytta”.
Skolträdgården planerades av trädgårdsarkitekt Bengt Schalin och anlades under åren 1916-1932. Senare har smärre kompletteringar gjorts. På kartan är gränsen för den egentliga skolträdgården angiven med streckad linje.
En kort introduktion
Trädgårdens övre park representerar klassisk parkarkitektur med noggrant avskilda gångvägar och jordlotter som är uppdelade enligt art och tema. Vid uppfarten till gläntan finns bysten av Skolträdgårdens donator Victor Schauman. Gläntan, som kan kallas trädgårdens hjärta, är arkitektoniskt som en del av Ludwig XIV:s Versailles. Området är systematiskt och strikt arkitektoniskt indelat i växtfamiljer. I mitten står soluret. Nedre parken med mjuka konturer kännetecknas av slingrande promenadstigar och gräsplaner kantade av stenpartiväxter. Här finns en porlande bergsbäck, en fiskdamm med springbrunn, en grotta som gömmer sig i en kulle, en rosengård samt rikligt med fina gamla träd och buskar. I bakgrunden står den ståtliga gymnasiebyggnaden från 1904 som Bertel Jung planerat.
Skolparkens utescen och ramper
År 1992 fick parken en permanent utescen för olika evenemang, där bland annat största delen av stadens årliga stora festligheter, Jakobs Dagar, går av stapeln. Ramper har byggts mellan parkens olika avdelningar för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att förflytta sig.
Olika avdelningar
Nedre parken
I den lummiga nedre parken har gångarna en mjukare linje i motsats till övre parkens strikta former. Här hittar man den porlande bergsbäcken och dammen med fiskar samt en springbrunn. Här finns även grottan, samt rikligt med ståtliga, gamla träd och buskar. Alla träd i skolträdgården är nämnvärda och många av dem växer längre norrut än vad som egentligen borde vara möjligt. Vi hittar olika poppel-, björk, och granarter, gulbarkig hägg (Prunus maackii), manchurisk valnöt (Juglans mandshurica) och hästkastanj (Aesculus hippocastanum). Här växer asklönn (Acer negundo), vresalm (Ulmus laevis), jolster (Salix pentandra), häggkörsbär (Prunus maximowiczii) mm. De flesta av dessa träd är mycket gamla.
Gläntan
Gläntan kan kallas för trädgårdens hjärta. Den omges av ett antal granar som klipps vart tredje år. Bengt Schalin hade också planerat en springbrunn till gläntan, som inte blev förverkligad.
Nybörjarkvarteret
Kvarteret består mest av nyttoväxter och är främst avsedd för undervisning. Vid muren mot gymnasiet finns olika sorters klängväxter, både ettåriga och fleråriga. Nybörjarkvarteret är indelat i tjugo bänkar vilka innehåller sädesslag, foderväxter, baljväxter, lökväxter, kålväxter, kryddor, njutningsmedelsväxter, spånadsväxter, grönsaker, rotfrukter, medicinalväxter, honungsväxter mm. Medicinalväxterna är försedda med information om växternas medicinska egenskaper samt för vilka sjukdomar de har använts.
Ärftlighetslära
I kvarteret för ärftlighetslära kan man se växter förändras genom korsningar, både i form och färg. Mendels försöksblomma, Mirabilis jalapa, skall alltid finnas här. Vidare hittar vi brok- och randbladiga växter som mariatistel och randgräs, samt vit- och blåklockearter. Två-årig stockros (Alcea rosea) har förändrats både i form och färg alltifrån halvdubbel och enkelbladig till olika färger från svartröd till gulrosa och vit.
Systematiska kvarteret
Området är systematiskt och strikt arkitektoniskt indelat i familjer. I mitten står soluret från år 1920. Området omgärdades i tiden av tretton virgianska häggar av vilka två finns kvar. Här finns också ett gammalt paradisäppelträd som varje vår översållas av vita blommor. De flesta växtfamiljer finns här t.ex. Apiaceae, Saxifragaceae, Fabaceae, Rosaceae och Asteraceae mm.
Blombiologi
Norr om geografiska kvarteret, i långa bänken, kan man studera hur växter på olika sätt sprider frö- och växtdelar. Där växer ullig kardborre och småborre vars frön fäster på människor och djur, smultronen breder ut sina revor och svalörten förökas med små knölar i jorden. I andra delen av bänken finns barlastväxterna som har kommit till landet med båt eller tåg. Vi hittar bl.a. ryssgubbe (Bunias orientalis), kungsljus (Verbascum thapsus), käringtand (Lotus corniculatus) och vallört (Symphytum officinale).
Viltväxande växter
I detta kvarter finns en stor del av Finlands flora. Här växer bl.a. gräs-, ängs-, kärr-, slinger- och risväxter.
Ekologi
Skogen i det ekologiska kvarteret torde i stora drag motsvara skogsbeståndet i Finland. Längst i norr hittar vi björkar, tallar, lärkträd, hassel mm. I södra delen växer ek, lind, ask, oxel och hägg. Många viltväxande örter har slagit rot mellan träden och därför klipps gräset endast en gång om sommaren, för att området skall kunna växa så ostört som möjligt.
Rosområdet
Våren 1989 flyttades gången som löper längs muren ett par meter utåt och samma vår beställdes de första rosorna till det blivande rosområdet. Nu finns det ungefär 100 sorter. Där finns jungfrurosor, gallicarosor, nejlikrosor, parkrosor och klängrosor mm.