Att bekämpa invasiva växter är inte komplicerad, men växterna är ofta envisa och det brukar krävas flera omgångar för att se resultat. Genom att hålla ett öga på en förekomst, och bekämpa enligt dessa instruktioner då du ser ny tillväxt, bidrar du till att hindra spridningen av invasiva växter. För att undvika fröspridning är den bästa tiden för bekämpning av växterna innan blomning. 

Växtavfallet kan samlas ihop sommartid och föras till stadens container för invasiva väster på Maria Malms parkerinsplats. Hit kan man ta alla växtdelar, även frön och rötter (ifall de inte har jord), men sätt inte jord i containern eftersom avfallet används för att producera biogas. Annars kan man föra blad och stjälkar till Ekorosks  trädgårdsavfall, och allt som kan sprida växterna (frön, frökapslar, rötter) till Ekorosks deponi. Blad kan även komposteras, men kompostera inte fröna. 

Blomsterlupin

Blomsterlupin.

Blomsterlupinen är en hög växt med handliknande blad. Blomställningarna är kluster av små ärtliknande blommor i olika färger som lila, rosa, blå eller vita. Den växer i gräsmarker och längs vägkanter.

  • Metod 1: Vid en mindre förekomst kan du dra upp rötterna för hand eller med hjälp av en spade. Denna metod är att föredra om den går att genomföra.
  • Metod 2: Vid en mindre förekomst kan du även plocka bladen och klippa av stjälken med trädgårdssax eller bryta av den för hand nära marken. Upprepa då nya blad kommer fram. 
  • Metod 3: Vid en större förekomst kan du trimma nära marken, men ta först bort blommor som bildat frön för hand, för att förhindra fröspridning. Upprepa då nya blad kommer fram. 

Eftersom lupiner lätt övergöder jorden, lönar det sig att samla ihop och föra bort växtdelarna. Viktigaste är ändå att bekämpa ofta, oavsett om man hinner samla in växtdelarna eller inte. 

Jättebalsamin

Jättebalsamin.

Jättebalsaminen har stora gröna blad och upprätta stjälkar. Blommorna är trattformade och kan vara rosa, lila eller vita. Ett speciellt drag är dess frön som är inneslutna i små ”explosiva” fröhus. Rötterna är ytliga och hela växten kommer ofta upp enkelt då man drar i den. Den växer i fuktiga miljöer nära vattendrag eller i skogar. Jättebalsaminen är ettårig och bara fröna övervintrar, så en förekomst kan snabbt utrotas ifall den inte tillåts bilda frön. 

  • Metod 1: Vid en mindre förekomst kan du enkelt dra upp hela växten med rot för hand, eller bryta av den nära rötterna.
  • Metod 2: Vid en större förekomst kan du trimma nära marken, men ta först bort blommor som bildat frön för hand, för att förhindra fröspridning.  
  • Obs: Ifall frökapslarna exploderar då du rör i växten är det oftast inte värt att bekämpa förekomsten. Bästa är att återkomma nästa sommar.

Parkslide

Parkslide kan växa upp till 3 meter högt. Stjälkarna är ihåliga, bambuliknande och ljusgröna med rödaktiga eller rödbruna prickar. Bladen är ca 10–15 cm långa, nästan trekantiga med smal spets och kal yta.Parkslide sprider sig genom sitt rotsystem som kan vara djupt ner i marken. 

För tillfället saknas tillförlitliga enkla metoder att bekämpa parkslide. Utvärdera därför ifall du behöver bekämpa, eller om det räcker med att hindra den från att spridas:

I vissa fall  (exempelvis parkslide som växer långt från närmaste hus och ledningar, på ett inneslutet område (som häck mellan två gårdar som sköts med gräsklippning) kan det räcka med att förhindra spridning genom att trimma ner eller plocka bort nya skott. 

Så här bekämpas parkslide typsikt i Jakobstad:

  • Steg 1: Trimma eller såga ner stjälkarna så nära marken som möjligt.
  • Steg 2: Vid behov kan du gräva upp rötterna med en spade. Observera att parkslide sprids genom rötterna, vilket innebär att även en liten rotbit kan bilda ett helt nytt bestånd. Var därför ytterst försiktig ifall du väljer att gräva
  • Steg 3:Täck över hela området med presenning. Täck gärna mer än vad du bekämpat, eftersom parkslide kan växa utanför presenningen.
  • Steg 4: Se till att presenningen håller tätt i minst 4 år. Följ med under varje växtsäsong och plocka bort nya skott som växer utanför det täckta området.

Stjälkar och blad kan samlas ihop och föras till containern/Ekorosk, eller komposteras på plats. Alla rotdelar bör samlas i väl förslutna plastpåsar och transporteras till Ekorosk för att slängas i deponiavfall. Släng inte dessa delar varken i trädgårdsavfall eller brännbart, eftersom de riskerar att spridas. (Ifall rötterna är fri från jord kan de även sättas i containern.) 

Jätteloka

Jättelokan har grova och håriga stjälkar som kan bli upp till 10 cm i diameter. Stälkarna har röda eller rödbruna fläckar. Bladen är stora, spetsiga, skarptandade och kan växa upp till 3 meter brett. Blommorna växer i kluster som kan bli över en halv meter i diameter. Färgen är vit eller lätt rosa. Jättelokan sprider sig enbart genom frön.

Obs: Jättelokans växtsaft kan orsaka långvariga utslag eller sår. Var därför försiktig då du hanterar växtdelarna och skydda din hud från direktkontakt med växten! 

  • Metod 1:Vid mindre förekomst kan du bryta av huvudroten vid 10–20 centimeters djup med en spetsig spade eller gräva upp hela rotsystemet. Förstaårsplantor kan du rycka upp med rötterna för hand (med handske på!).  
  • Metod 2: Vid mindre förekomst kan du även ta bort blomställningarna genom att klippa stjälken med trädgårdssax eller bryta av den för hand.
  • Metod 3: Vid en större förekomst kan du trimma nära marken, men ta först bort blommor som bildat frön för hand för att förhindra fröspridning. 
  • Metod 4: Små och låga bestånd eller bestånd som slagits ner kan täckas över med presenning. 

Växtdelarna bör helst samlas ihop för att förhindra att nån tar skada av växtsaften. Blomställningar med frön bör tas till containern eller Ekorosks deponi.